Vi är inte ensamma eller unika i Europa

Sitter och läser en artiklel publicerad i Fria Tider den 3 september 2015 kl 16.51. Jag fastnar vid det första citatet av författaren Daniel Hannan som nämns i artikeln.

”En flykting är någon som vill ta sig ut ur ett visst land, inte in i ett visst land”

Daniel Hannan har suttit i EU-parlamentet som representant för Konservativa partiet i Storbritannien sedan 1999. Han har genom åren gjort sig känd för att vara en uttalad kritiker både till invandringen och till EU och vill att Storbritannien lämnar unionen bakom sig.

Han är verkligen inte ensam om att tycka så. Framstegspartiet delar hans syn både på invandringen och EU. Det är dags att kräva en beslutande folkomröstning. Beslutande skriver jag därför att våra tidigare sk. ”folkomröstningar” mest har framstått som patetiska skämt där politikerna bedömer Sveriges medborgare för dumma för att förstå sitt eget och landets bästa.

Av den anledningen har dessa sk. ”folkomröstningar” endast varit ”rådgivande” och någonting som våra översittarepolitiker skiter ett stort stycke i eftersom man redan innan ”folkomröstningen” utlysts redan har bestämt sig för vilket resultat man anser sig kunna ”godkänna”. Vi lever i en skendemokrati eller demokratur, det är hög tid att återinföra demokrati och respekt för Svenskarnas önskningar och val.

Hannan identifierar flera problem med EU och Schengensamarbetet. Det allvarligaste, menar han, är att de länder i EU:s utkant som enligt Dublinförordningen ska ta emot och pröva invandrares asylskäl inte tjänar på att lagar och regler upprätthålls.

Om länder som Grekland och Italien eller Ungern hade sett till att hålla asylsökarna i sina länder för att pröva deras asylskäl där, hade det blivit en enorm börda för de länderna. Istället tjänar de länderna på att se mellan fingrarna på hur asylsökarna tar sig vidare till de länder de helst av allt vill till, som Tyskland, Storbritannien eller Sverige där bidragen är högre.

”Om vi återinförde landsgränser skulle det innebära att myndigheterna i varje land inte längre hade ett incitament för att vinka förbi invandrarna för att på så sätt göra dem till någon annans problem”, skriver han.

Just precis så. Låt oss återinföra gränskontroller och återupprätta vår självbestämmande över vem och vilka vi vill tillåta komma in i vårt land. För en sak är säker… Det är vårt land och ingen annans!

Hannan menar dessutom att de invandrare som just nu väller in i Europa inte är flyktingar, många av dem kommer inte ens från krigshärjade länder. Istället kallar han dem ”bosättare” som tar sig till Europa i förhoppning om ett bättre liv.

Återligen så har han rätt och jag delar hans uppfattning helt om vad en ”flykting” är och inte är.

”En flykting är någon som vill ta sig ut ur ett visst land, inte in i ett visst land”, skriver han, syftandes på att en äkta flykting hade varit nöjd med att komma till ett land där det inte råder krig istället för att försöka ta sig hela vägen till Nordeuropa.

Om fattigdom är ett skäl för att få kalla sig flykting så har i sådana fall miljarder människor i tredje världen rätt att få ta sig till Europa för att få asyl och bidrag, Och det, konstaterar Hannan, är helt enkelt inte realistiskt.

Daniel Hannan föreslår istället att Europa inför en så kallad australisk lösning genom att man stoppar människosmugglarna redan på Medelhavet och för invandrarna till flyktingläger utanför Europa där deras asylskäl prövas.

Sedan Australien införde sin Stillahavslösning ”har inte en enda människa drunknat och betydligt färre människor försöker sig på färden över havet”, skriver Hannan.

Jag ger Hannan rätt i allt han skriver och undrar vilket land jag skall fly till när nu Svenska politiker lyckats förstöra landet, välfärden och tryggheten till den milda grad att man inte längre känner sig som hemma utan snarare som en främling i valfri arabisk eller afrikansk förort.

Print Friendly, PDF & Email